Archive for februari 2010

Googles bildhanteringsprogram Picasa har numera ansiktsigenkänning (en inte helt ny teknologi, men kul ändå). Satt en stund och förundrades både över hur bra den träffade, men hur svårt den hade det med folk i åldern 0-2 år (som den f.ö. emellanåt glatt blandade ihop med killar i 35-års-åldern med lite tunnare hårväxt).

Men ett ansikte stod ut (Hammarkullekarnevalen 2007):

Du ser det inte? Här är en förstoring:

Japp, jag fångade den gamle Stonefunkern Emrik Larsson, helt omedvetet.

Tanken var inte att denna blogg endast skulle handla om träning. Är man över 30, har ett heltidsarbete, och aldrig varit i närheten av organiserad idrott i tonåren så är nog träning som enda fritidsintresse ngn form av eskapism.

Men det är skönt att ta ut sig, att ventilera ur botten av lungorna, att fylla kvava vindlingar i hjärnan med friskt syre. Kroppen fylls med endorfiner och alla tankar blir lite ljusare, lite kvickare, lite större. Det finns ingen TV eller internet som stjäl ens mentala fokus, det finns bara resan, stegen, till nästa mellantid, till målet.

Det behövs eskapism. När jobbet och sömnen och vardagen fått sitt finns det massa timmar kvar, timmar där man riskerar att fastna i tankarna. Tankar på vad som riskerar komma, vad som kunde blivit.

Jag fick ett starkt hjärta av mina föräldrar. Jag önskar jag kunde skickat det vidare.


I min familj så var semle-ätandet väldigt regelstyrt. De åts på tisdagar, efter kvällsmaten (som vanligtvis var soppa), med start på fettisdagen och slut på sista tisdagen före påsk. Mamma bakade bullarna, vi bröder turades om att fylla dem. Den som gjorde fyllningen fick välja semla sist. Det finns mkt taktik i hur man lägger mest fyllning i semlan som ser minst ut.

Länge var jag upprörd över svenskarnas allmänna ätande av semlor från strax efter jul, fram till fettisdagen. Sedan var plötsligt semlorna borta när de egentligen SKULLE börja ätas.

Jag har senare fått lära mig att det antagligen var vi som gjorde ”fel”. Semlor äts INFÖR fastan för att ha ngt att ta av, inte UNDER fastan, som vi gjorde (inte för att ngn i Sverige skulle få för sig att dra ner på ngt annat bara för att de äter semlor).

I år bakade jag för första gången egna, med min mors recept. Det ger en liten kompakt bulle med god smak som passar utmärkt för att servera med varm mjölk, så kallad ”hetvägg”.

Recept på Semlor, 16 st:
100g smör
3dl mjölk
50g jäst
1/2tsk salt
1dl strösocker
1 ägg
1/2tsk hjorthornsalt
1l vetemjöl (drygt 600g)
Att pensla med: 1 ägg

1. Smält matfettet och häll i mjölken. Den ska vara fingervarm, 37°C. Smula sönder jästen i degbunken och rör tills jästen löst sig. Tillsätt resten av degspadet, saltet, sockret, ägget, hjorthornsaltet samt 2/3 av mjölet och blanda väl.
2. Tillsätt resten av mjölet och arbeta degen smidig tills den släpper bunkens kanter. Strö över lite mjöl, täck bunken med bakduk och låt jäsa i rumstemperatur minst 20 min. och på varm plats (värmeskåp) minst 10 min.
3. Arbeta degen några minuter i degbunken, ta upp den på bakbordet och knåda kraftigt ett litet tag. Dela degen i 16 lika stora bitar och rulla dem på bakbordet med lätt kupad hand. Tryck hårt i början och lätta sedan på handen när bullen är slät och rund.
4. Lägg bullarna med 3 – 4 cm mellanrum på bakplåtspapper. Lägg på bakduk. Låt jäsa ca 30 min. Pröva om de är färdigjästa genom att trycka lätt med fingret på en bulle. Fördjupningen som bildas ska snabbt gå upp, om inte, låt bullarna fortsätta jäsa.
5. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Var lätt på handen!
6. Grädda bullarna i 8 – 10 min i 250°ugnsvärme, tills de fått fin färg och känns lätta och porösa. Låt bullarna kallna under bakduk.

Fyllning:
1. Skär av ett lock och gröp ur inkråm så att det blir en bra grotta.
2. Riv så mkt mandelmassa du vill och blanda med inkråmet, tillsammans med en skvätt varm mjölk. Häll/lägg blandningen i bullarna.
3. Vispa grädde (relativt hårt) och lägg på, lägg sedan på locket.
4. Applicera florsocker ovanpå alltihop. Jag föredrar en liten en-kopps-te-sil (nätmodell) som ger ett fint jämnt lager.
5. Servera antingen som den är, på en assiett, eller i en djup tallrik/skål med varm mjölk.

Veckan började lite för ambitiöst med tungt simpass direkt följt av 5km tempo-löpning, med ett intervall-pass på cykeln följande dag. Det var lite för mkt, så torsdagen blev vilodag. Kom ändå igen och avslutade veckan positivt, med två bra simpass och en skön långrunda löpning. Därmed är en 3-veckors-cykel avslutad, och nästa vecka blir en välförtjänt ”vilovecka”. Det har gått utan problem att köra tungt tre veckor i rad, och jag hade kunnat fortsätta, men det är bättre att ta det lugnt för att man KAN, innan man blir TVUNGEN. Men för framtiden har vi lärt oss att hårda pass ska separeras ordentligt i veckan.

Värt att notera från denna period är:

  • Längsta löppasset ngnsin (23km). Dock en hel del gång/jogg.
  • Kanske, förhoppningsvis fått lite kläm på sim-teknik.
  • Längsta simpasset ngnsin (3,3km). Gjorde iofs en galen 4km bröstsim med en polare i tonåren, men det är nog preskriberat.

Under viloveckan ska jag köra en sim-TT och se om jag kommit ngt närmare 25min/1500m. Nästa träningsperiod ska fokus ligga på att få lite mer regelbundenhet i löpningen, och att ta veckovolymen till 50km.

Vecka 6 har jag sprungit 2:29 (31km), cyklat 0:45, simmat 3:10 (7,7km), totalt 6:24

Första passet efter simanalysen lämnade mig rätt bra trött i axel-området, på gränsen till att jag var rädd för överbelastningsskada. Bestämde mig för att skippa paddlarna ett tag, med rätt ”catch” får mina armar fullt nog att jobba med (relaterat ämne: Erik har aldrig gillat att bygga överkropp i gymmet).

Hur som, idag var det dags för andra passet med hjärnan full av nya idéer.

  • Fokus på:
    1. hålla ihop core så att benen plaskar i ytan
    2. sträcka ut axeln
    3. satsa på EVF (early vertical forearm) och sluta ta taget så djupt

  • Jag tar ca 42-44 simtag på en normal 50a. Detta har visat sig helt ok enl. tillgänglig expertis (även om Per tycker att man ska ha Hacketts och Thorpes 30 simtag som mål).
  • Jag kan komma ner på 35 utan att överdriva sidbensparkandet.
  • Utan att maxa går en pigg 50a på 42s.
  • Mitt standard-pass, 12x100m@1.55, har plötsligt fått 5s extra vila. Sista hundringen gick på 1.35 ist för normala 1.52.

Kanske kan bli ngt det här…

Med denna ihållande vinter (och frånvaro av cyklar med grova däck i stallet) så är trainer-cykling viktigare än ngnsin. Torra vägar lär vi inte ha förrens slutet på mars tidigast, och det är lite sent att komma igång.

Med teorin att min central-kapacitet är helt ok tack vare löpningen så har jag bestämt att sluta försöka köra längre/lugnare pass på trainern, utan istället pressa lite mer kvalitétspass (kör ju knappt ngn riktig kvalité i löpningen heller). Så får man förhoppningsvis upp benstyrka etc. lite snabbare. Att pressa sig utan ngn output annat än pulsen att gå efter är dock suboptimalt (relaterad fråga: betyder ”suboptimalt” ”inte riktigt optimalt, men ganska bra”, eller betyder det ”motsatsen till optimalt”? Ooptimalt låter fel hur som helst).

Så jag satte cykeldatorns sensor på bakhjulet inför dagens pass för att kunna gå på fart istället. Fart x motstånd blir ju i princip effekt, och då riktig effekt, dvs. watt, ändå inte betyder ngt om man inte vet den exakta kopplingen till verklig fart, så känns det gott nog.

Satte trainer på 6 (av 10) och värmde upp i 20km/h i 10 minuter, körde sedan 4/3min x 4 med följande snittpuls: 157, 143, 162, 146, 164, 147, 167. Värt att notera är att jag snittade 32km/h med 154bpm på cyklingen på Tjörn Triathlon. Mao. ger trainern mer motstånd än jag ngnsin kan behöva (växlarna räcker till ca 50, så jag kan öka motståndet med ca en faktor 4. Kommer inte att hända).

Som jag nämnde tidigare så körde jag ett pass med filmning. Resultatet finns här. Slowtwitch, i sin gudomliga vishet, och tolerans för folk som inte kan simma (jämfört med folk på simforum) fick kommentera.

Idag var jag i bassängen och försökte praktisera. Det gick lite snabbare, men oj så trött man kan bli i axlarna. Inte helt märkligt då jag aldrig försökt använda dem förr. Det blir nog bättre…

Mer volym denna vecka, kroppen känns ändå fräsch, så jag satsar på en tredje vecka med ökning. Nytt distansrekord med en löprunda på 23km (med väldigt lugnt tempo dock). Körde också ett simpass med
filmning. Folket på Slowtwitch har fått kommentera så att jag får ngt att jobba vidare med.

Vecka 5 har jag sprungit 3:56 (43km), cyklat 0:50, simmat 1:55 (4,7km), totalt 7:01

Hann inte med så många andra projekt då jag jobbade fullt dessutom, så måluppföljandet var bara 40%.