Det blev ingen start i Lerumsloppet. Löpningen är på bättringsvägen, men inte helt problemfri ännu. Istället körde jag tränings-tävling med klubben i Fjärås istället. En sprint (750m simning, 20km cykel, 5km löp) där simningen gjordes i bassäng (25m) och tiden för T1 togs med start som om man kom från vattnet (barfota, kall etc.).
Startfältet var rätt så absurt. Ted Ås (IM-bästa 8.28, 2 SM-vinster), Johan Lundin (8.40, 3a på SM), Carl Brümmer (9.03, 6a på SM), Oscar Olsson (9.15, 13e på SM), Torbjörn Wolffram (9.21, 10a på SM), samt Göran Hilmersson (9.38, 22a på SM).
På simningen hamnade jag i samma bana som Ted och Oscar. Ted frågade artigt hur snabbt jag tänkte simma, då vi skulle avgöra startordning. Jag gav Ted lite handikapp och lät honom gå först. Även Oscar som ”skulle under 12minuter” fick gå före, så jag satsade på att hålla fötterna på Oscar så länge som möjligt. Jag har gjort drygt 25min på 1500m i långbana, så jag tänkte att 12:30 eller strax under kunde vara möjligt, men jag hade inte simmat så mkt sista tiden och var osäker på hur det skulle gå med alla vändningar. Ted varvade mig två ggr (förväntat, det var trots allt han som lärde mig crawla), Oscars fötter tappade jag efter 4-5 längder. Han dock dock inte ifrån (antagligen för att han tappade Ted sen också), så vi gled på i samma tempo. 11.42 för mig, 10s snabbare eller så för Oscar. Långt över förväntan mao!
På cyklingen var det ngn slags jaktstart med självseedning där långsammast startade först. Jag frågade folk hur snabbt de tänkt köra (jag hade nyligen testat på ett tröskelpass och visste att jag var god för 33min eller så), och när de sa ”30-31 kanske” (i efterhand med rätt dålig självkännedom) så ställde jag mig framför. Jämför man med resultaten stod jag väl långt fram, men det var ok, slapp bli omcyklad, och körde om nästan alla framför mig. Pressade i princip så mkt jag kunde, då jag inte visste om löpningen ändå skulle bli promenad. På slutet fick jag för mig att testa att kliva ur skorna redan på cykeln (är det träningstävling så är det). Det funkade förvånansvärt bra och efter en blixtrande snabb T2 (15s eller så) drog jag iväg på löpningen. Tiden på cykeln blev f.ö. 32:38, med ett snitt på 35.5km/h efter att det visat sig att banan var 19.3km och inte 20km.
Ut på löpningen hade jag bara en kille framför mig, som dessutom verkade kunna springa. Min egen status var högst osäker, så jag trippade på för att se hur det gick och tog killens rygg. Det funkade i en dryg km, då han verkade stumna lite, så jag gick om. Nu började vi också möta de snabbaste, men luckan var sådan att jag började hoppas på att få gå i mål först. Vid sista vändningen såg jag att Göran Hilmersson var hyfsat nära, men då hade jag koll på att jag själv låg under 4min/km, så jag visste att han skulle få ta i för att komma ikapp. I mål gick jag på 18:30 (3:51min/km, banan var 4.8km ist för 5km) som första person (och viktigare: utan knäkänningar).
När alla kommit i mål så var såklart ”proffsen” framför mig. Ted vann på 56minuter lite drygt, 7 minuter före mig. En ”vanlig människa” var före, Henrik Mosén som slog mig med 10s eller så. Sammanfattningsvis överpresterade jag i alla delmoment, och fick en riktigt bra genomkörare. Löpningen visar också att jag i princip har fått tillbaka min topprestanda (även om uthållighet måste tränas lite till). Jag räknar detta som ett klarat mål!
Riktigt spännande att läsa för att vara sport!
Riktigt stark dag Erik, hade inte en suck och var väl knaptt 2 minuter efter dig ( katastrofal simning)