DM 10000m

Efter Kalmar blev det lite jobbfokus, så jag slutade simma och cykla, men lyckades hålla liv i löpningen såpass att jag satte min bästa (volymmässigt) vecka (64km) och bästa månad (224km) någonsin under september. Det är rätt skönt att kunna växla ner och köra fokus på EN sport, man slipper mkt stress (men ökar ångesten över att bli skadad så man inte kan göra ngt, mer om det senare). Att Maria satte oss/mig på avgiftning efter all sportdryck så att jag snabbt tappade 2-3kg var ju inte heller fel för löpningen.
Fortsätt läsa ”DM 10000m”

Göteborgsvarvet 2012

Göteborgsvarvet börjar bli en vana, 7 starten i år, och då har jag två dns:er bakom mig också. Är loppet riktigt så kul? Nja, tveksamt, men det är en stor högtid för löpar-Sverige. Hela centrala stan är avstängd och de få som inte springer är ute och hejjar.
Med ett undantag har jag förbättrat mig varje år. Sen 2009 har egentligen inte min träningsvolym ökat (inom löpning), men 3-4 mil/vecka har fortsatt att ta mig närmare de riktiga löparna, i prestation om än inte i träningsvolym.
Fortsätt läsa ”Göteborgsvarvet 2012”

Mål 2012

Efter att suttit sjuk två veckor och avslutat och summerat 2011 så är det dags att titta framåt. Två år med halvdann måluppfyllnad, dags att tänka lite annorlunda kanske. Livet är lite för komplicerat för att binda upp en prestation vid ett specifikt tillfälle. Det må vara så eliten måste göra, men för oss som bara gör detta för att det är kul är det att krångla till det i onödan.
Fortsätt läsa ”Mål 2012”

Mjölksyratest, igen

I höstas, spännande återberättat här, testade jag hur mina tröskelvärden såg ut på cykel. För uppföljning så gjorde jag i början på maj ett nytt test, triathlon denna gång (dvs. först springa, sen cykla), för att se vad vinterträningen gett.

De både testen jag gjort ditintills var båda upplyftande. Det första, hösten 2008, avslöjade att jag hade löptalang, vilket visade sig under 2009 då jag kapade 6 minuter på halvmara-perset. Det i höstas sade ungefär samma sak om cykling, hade helt ok tröskeleffekt, och ungefär samma Vo2Max som på löpning. Nu skulle sanningen fram, efter vinterns många (nja) timmar på trainern, plus ambitiös (måttligt) jobbpendling.
Fortsätt läsa ”Mjölksyratest, igen”

Göteborgsvarvet 2011??? > !!!

Så, för att fortsätta på föregående inlägg. Jag startade, jag sprang fort, jag klev inte av (återstår att se om jag borde ha gjort det).

I år är jag ju sponsrad av Citygym, och Magnus hade lagom till varvet lyckats trycka upp en funktionströja åt mig. Precis som Contador i Girot 2008 kände jag lite (självpåtagen) press från sponsorn att ställa upp. Så jag tog mig till start, värmde upp, fick hasta lite för att hinna in i min fålla och joggade iväg, bland de sista i 1A. Utan ngt egentligt tidsmål att bli stressad av joggade jag iväg i bekväm fart och lät andra zick-zacka sig fram.

Ganska snart märkte jag dock att kilometrarna rullade på rätt hyfsat, trots att jag höll ansträngningen begränsad. Första femman passerades på 20:34 (4:07/km). Rullade jag på skulle min målsättning på 1h27 gå att klara.
Fortsätt läsa ”Göteborgsvarvet 2011??? > !!!”

Göteborgsvarvet 2011: T-2h30

Familjen är ivägskickad, kläderna utvalda, skorna snörade, extra-koppen kaffe intagen. En dryg timme tills det är dags att cykla iväg till starten. Hm… jo, vänta… Japp, det är lite tävlingsnerver ändå. Egentligen har jag varit väldigt befriad ifrån detta sista tiden. Sen Elving har mitt tävlingsmardrömmande gått ner, antagligen beroende på mer regelbundna sov-tider. Jag har förr om åren drömt de klassiska sakerna som ”Jag är i fel land och starten gick för en timme sen, och dessutom är jag naken”. Inte helt ovanliga teman, Ullis i klubben är också drabbad tex., men inget sånt nu alltså. Sov tillåmed gott inatt. Vaknade aningen tidigt och löste jobb-problem i huvudet istället (finns många sorters stress att välja på nuförtiden, motionslopp är triviala i sammanhanget).
Fortsätt läsa ”Göteborgsvarvet 2011: T-2h30”

På väg ut ur och in i skogen

Denna vecka i Kloten har jag lyckats jaga bort lite nervositet mha. träning. Tre dagar löpning i rad har jag inte lyckats med på länge. 4km löpning har jag inte lyckats med sen september eller så. Och idag var jag i skogen för första gången sen sent i somras. Kanske, kanske, kanske att jag är på väg ut ur den snårskog som mitt löparknä har varit.

Det går inte riktigt att förstå hur mkt jag saknat skogslöpningen. Inte för att jag är ngn friluftslöpare, men jag gillar skogsväg och träd. Och idag joggade jag runt i den i drygt 2km. Livet artar sig!